Psykoterapi med hjälp av samtal kan föras utifrån många olika teoretiska utgångspunkter. Inom de psykodynamiska psykoterapiformerna finns en rad teorier som exempelvis objektrelationsteori, självpsykologi, anknytningsteori, systemteori, jag-psykologi, affektteori m fl. I de psykodynamiskt inriktade psykoterapierna antar man att tidigare livserfarenhet, särskilt barndomsupplevelser, har en stor betydelse för utvecklingen av klientens aktuella problematik och symptombild; aktuella livshändelser aktiverat och ¨tagit tag¨ i känslomässig problematik som har sin startpunkt i tidigare livshändelser. Teman runt separation och närhet, förmåga att hantera olika känslor eller svårigheter att hantera relationer kan alla aktiveras, ¨triggas¨, av livshändelser såväl i tonår som längre fram i livet. Ett symtom som t ex depression kan därför uppkomma av olika omständigheter hos olika personer. Fokus i terapin kan ligga såväl på klientens relationer med andra människor som på hens inre upplevelser, men fokus ligger för det mesta på båda dessa områden.
De varierar hur mycket terapins fokuserar på skeenden i nutid, på den aktuella situationen, respektive på förfluten tid.
Samtalande i psykodynamiskt inriktade psykoterapi kan ha stora likheter med t ex samtalande i exempelvis interpersonell psykoterapi eller affektfokuserade terapiformer - eller med den kognitiva psykoterapins sokratiska frågor. Trots att den psykodynamiska psykoterapin och exempelvis kognitiv terapi (KT) och kognitiva beteendeterapi (KBT) på många sätt skiljer sej åt finns också på vissa områden en förvånande stor likhet både teoretiskt (t ex anknytningsteori, affektteori) och praktiskt. Psykoterapeutiska samtal skiljer sig generellt från vanligt ¨normalt¨ social samtalande och kan upplevas mycket annorlunda.
När används samtalsterapi?
Samtalsterapi i någon form kan användas vid de flesta slags psykologiska, existentiella och känslomässiga svårigheter och vid relationssvårigheter. Samtalsterapi kan vara verksamt vid såväl ångest och depressiva besvär som vid kriser, relationsproblem och psykosomatiska besvär; Psykosomatiska besvär finns många gånger som ett inslag i annan problematik som i depression, ångest, kris och trauma. Personlighetsstörning, missbruksproblematik, neuropsykiatriska problematik, mobbing, kriser och alla möjliga former av relationsproblem kan bearbetas med samtalsterapi.
Psykoterapin genom samtal kan, liksom andra former av psykoterapi, ha sitt fokus på aktuella svårigheter och kanske ha för avsikt hjälpa klienten att åter nå sin tidigare funktionsnivå. Ett sådant mål i terapin kan ta relativt kort tid i att nå så som i samband med kriser eller vid korttidspsykoterapi med bearbetning av begränsade symptom. Om terapins målsättning är omfattande och också syftar till bearbetning av de svårigheter som ligger till grund för de aktuella problemen, ofta med rötter i tidig livserfarenhet, kräver det vanligtvis längre tid. På motsvarande sätt kräver arbete med komplexa och omfattande besvär generellt längre tids psykoterapeutiskbearbetning.